Skriv ut Skriv ut

Ordlista


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö


A

Allmän behörighet

Se Grundläggande behörighet.

Allmänt utbildningsområde (AUO)

AUO är en obligatorisk del inom lärarutbildningen och innehåller det som är gemensamt och centralt för alla lärare oavsett mot vilken verksamhet du riktar din examen. Det omfattar 90 högskolepoäng, tidigare 60p, varav 15 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Ibland ingår också ett examensarbete.

AUO 90 högskolepoäng (”korta lärarprogrammet”)

Om du läst fristående kurser, alternativt ett annat program som gett dig kunskaper som motsvarar inriktningar, kan du söka till det allmänna utbildningsområdet för att skaffa dig en lärarexamen. Denna ”korta lärarutbildning” kan ha olika benämningar på olika högskolor.

Alumniverksamhet

Verksamhet för färdiga eller nästan färdiga studenter. Verksamheten syftar till att hålla kontakten med studiekamrater och högskolan efter att man är klar med sin utbildning.

Anmälan

Du anmäler dig enklast genom www.studera.nu . Där hittar du både program och kurser. Din anmälan kan innehålla både anmälan om att få gå program och kurser. Det är viktigt att du rangordnar dina alternativ. Om du antas till den högst prioriterade utbildningen stryks lägre prioriterat alternativ. 15 april och 15 oktober är sista anmälningsdag. Om du inte är behörig när du skickar in din anmälan kan du behörighetskomplettera. För hösten brukar detta vara omkring den 15 juni och för våren den 1 december. Kontrollera vilket datum som gäller.

Anstånd

Om du blir antagen till en utbildning men inte kan börja vid studiestarten kan du få anstånd för att börja dina studier vid en senare tidpunkt. Vanligtvis ska omständigheterna vara något som du själv inte kan påverka för att de ska kunna anses som giltiga skäl.

Antagning

Antagning är den process där högskolan avgör vilka som får börja på en kurs eller ett utbildningsprogram. Först undersöks om du har behörighet för utbildningen. Om det är fler behöriga sökande än vad det finns platser måste dina meriter värderas och ett urval göras. Verket för högskoleservice (VHS) sköter antagningen.

Antagningsbesked

När alla anmälningar behandlats görs ett urval och du får ett besked huruvida du är antagen, reservplacerad eller ej behörig. Observera att du alltid måste svara på antagningsbeskedet för att få behålla din utbildningsplats.

Arbetslivserfarenhet

Yrkesverksamhet som kan vara meriterande vid antagning till viss utbildning.

Avancerad nivå

Från och med 1 juli 2007 är all utbildning vid högskolan indelad i grund och avancerad nivå. Lärarexamina med inriktningar som kräver minst fyra års utbildning och vissa fördjupningsinslag ligger på avancerad nivå. Där finns utbildningar till lärare på grundskolans senare del ("högstadiet") och gymnasielärare.

Avhandling

Avhandlingen är den viktigaste delen av en forskarutbildning. I avhandlingen beskriver den forskarstuderande sitt forskningsområde och sina forskningsresultat. En avhandling kan också vara en sammanställning av ett antal artiklar som den forskarstuderande fått publicerade under sin utbildning. Avhandlingen presenteras och försvaras vid en licentiat- eller doktorsdisputation.

Till sidans topp

B

Basår

Basår är ett förberedande högskoleår. Under basåret läser du in vissa ämnen motsvarande gymnasienivå för att bli behörig till högskolestudier. Basåret ger särskild behörighet för ett visst område men räknas inte som högskoleutbildning.

Bedömning
Hösten 2010 kommer nya tillträdesregler att gälla för högre studier.  Hur dessa regler ska tillämpas framgår av ”Bedömningshandbok för antagning till högskoleutbildning” och den nätbaserade ”Bedömningshandbok för utländsk förutbildning”. www.vhs.se
 

Behörighet

För att studera vid högskola måste man ha vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas behörighetskrav; grundläggande behörighet och särskild behörighet. Den grundläggande behörigheten krävs för all högre utbildning. Utöver den grundläggande behörigheten kräver de flesta lärarutbildningar ytterligare förkunskaper. Det kallas särskild behörighet.

Behörighetskomplettering

Om du ännu inte har behörighet när du skickar in anmälan till högskolestudier kan du komplettera behörigheten senare. Det är viktigt att du lämnar din komplettering i tid. Se efter i ditt anmälningsmaterial vilket datum som gäller.

Behörighetsbevis

Lärare med utländsk utbildning kan få behörighetsbevis utfärdat av högskoleverket (länk).

Betyg

Den vanligaste betygsskalan för högskolestudier är underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). För de tekniska utbildningarna ges ofta betygen underkänd (U), 3, 4 och 5.

Bolognaprocessen

Bolognadeklarationen har fått sitt namn efter ett möte i Bologna år 1999. Där undertecknade 29 europeiska länder en deklaration om att göra det lättare för studenter och arbetssökande akademiker att röra sig över nationsgränserna i Europa. I dag är över fyrtio länder anslutna till detta europeiska samarbete. Den 1 januari 2007 infördes en ny utbildnings- och examensstruktur. I den nya strukturen ska all högre utbildning delas in i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå, och forskarnivå. Kandidatexamen ska normalt ta tre år, en masterexamen ytterligare två år och det krävs tre år till för en doktorsexamen.  I det nya systemet ska ett studieår, som omfattar heltidsstudier i 40 veckor, motsvara 60 högskolepoäng. Vid omräkning av gamla poäng till nya högskolepoäng översätts 1 poäng (p) till 1,5 högskolepoäng (hp). I Bolognadeklarationen fastställs ett antal mål för att skapa ett europeiskt område för högre utbildning (European Higher Education Area) till 2010.

Till sidans topp

 

C

Campus

Många högskolor har samlat de flesta eller många av sina institutioner inom ett och samma geografiska område. Detta brukar kallas för campus.

Centrala kunskapsområden

Centrala kunskapsområden behandlar områden som är gemensamma för alla lärare. Det handlar om t ex kultur- och samhällsfrågor, skolans samhällsuppdrag, demokrati- och värdegrundsfrågor, lärandeteorier, att bedöma och värdera elevers lärande samt specialpedagogik. Centrala kunskapsområden ingår i Allmänt utbildningsområde (AUO, 90 hp). 

CSN

Centrala Studiestödsnämnden (CSN) är den myndighet som ansvarar för studiemedelsfrågor. CSN har lokala kontor på många orter i landet.

Till sidans topp

D

Dekanus

Ordförande i fakultetsnämnd.

Deltidsstudier

Deltidsstudier innebär att man läser mindre än 60 högskolepoäng under ett läsår.

Didaktik

Läran om undervisning; undervisningens och inlärningens teori och praktik. Didaktik kan sägas vara vad läraren ska tänka på vid undervisning, dess mål och medel samt sambandet dem emellan. En betydande del av området är knutet till forskning relaterad till lärarutbildningarna men också till andra yrkesutbildningar vid universitet och högskolor som har någon form av undervisning och lärande som innehåll. I den anglosaxiska språkgemenskapen, motsvaras didaktik närmast av pedagogy, under det att svenskans och tyskans pedagogik/pädagogik har sin motsvarighet i education. Under senare år märks nya svenska synonymer till didaktik som lärande, pedagogiskt arbete och utbildningsvetenskap.

Diploma Supplement

Alla examensbevis ska automatiskt förses med en översättning av utbildningen till engelska. Denna bilaga till examensbeviset kallas Diploma Supplement. Tanken med översättningen är att utländska arbetsgivare och universitet lättare ska förstå vad svenska högskoleutbildningar motsvarar i deras eget land. Det ska därmed bli lättare för svenska studenter att arbeta och studera utomlands.

Disciplinnämnd

Vid alla högskolor och universitet ska en disciplinnämnd finnas. Här behandlas bl a ärenden som kan leda till varning eller avstängning. Högskolorna får vidta disciplinära åtgärder mot studenter som fuskar, stör verksamheten eller utsätter någon för sexuella trakasserier. Ledamöter är rektor, jurist, en lärarrepresentant samt två studeranderepresentanter.

Dispens

Om du inte uppfyller de formella behörighetskraven till en utbildning, men har andra relevanta meriter som motsvarar behörighetskraven, kan du ansöka om dispens i samband med din anmälan.

Disputation

Disputation innebär att en doktorand offentligt presenterar och försvarar en avhandling. Att ha disputerat innebär att man har gått igenom forskarutbildning och tagit doktorsexamen.

Distansutbildning

Vissa kurser/utbildningar kan läsas på distans antingen på hel- eller halvtid. Ofta innebär distansstudierna att du kommunicerar med dina lärare och studiekamrater via en webbaserad utbildningsplattform. Ibland åker du till högskoleorten, eller en annan samlingsort, för genomgång och tentamen.

DiVA
 
Digitala vetenskapliga arkivet. I DiVA finns avhandlingar och andra publikationer i fulltext från ett antal nordiska universitet och högskolor. Publikationerna är lagrade i pdf-format som kräver Acrobat Reader för att kunna läsas och skrivas ut.

Doktorand

Student som har antagits till och bedriver forskarutbildning.

Till sidans topp

E

ECTS

ECTS står för European Credit Transfer System och är en metod som används för att jämföra och värdera omfattning på betyg på utbildningar inom EU. Ett läsår ger 30 ECTS-poäng i samtliga länder.

Eget ansvar

Att studera vid högskola innebär att det är du själv som har allt ansvar för att dina studier skall lyckas. Du måste själv söka information, när du själv skall välja kurser, vilken litteratur som ingår i kursen, kolla var tentamen hålls etc. Till din hjälp finns olika system där du hittar informationen.

Examen

Din högskoleutbildning avslutas med att du avlägger examen. De examina som man får avlägga är fastställda i högskoleförordningen.

Examensansökan

För att få ett examensbevis måste du ansöka på en särskild blankett. Blanketten finns på respektive högskolas hemsida. För att examen skall kunna utfärdas måste samtliga kurser vara avslutade.

Examensarbete

Ett examensarbete är ett självständigt arbete som ingår i lärarutbildningen. Hur omfattande arbetet är beror på den nivå din examen har.

Examensbevis

Ett skriftligt bevis på att du har avlagt din examen. Examensbeviset utfärdas normalt av den högskola där du läst den sista kursen i din utbildning.

Examensordning

Examensordningen är en bilaga till högskoleförordningen. I examensordningen finns bestämmelser om vilka examina som får avläggas och målen med olika examina.

Examensrätt

Tillstånd för högskola eller enskild utbildningsanordnare att utfärda en viss examen.

Examination

Formell prövning av inhämtade kunskaper på ett avgränsat område. Det finns olika examinationsformer t.ex. skriftlig och muntlig tentamen. I kursplanen anges hur kursen kommer att examineras.

Examinator

Lärare som utför examinationen samt sätter betyg.

Till sidans topp

F

Fakultet

Ett universitet kan ha en organisatorisk indelning i fakulteter — ämnesområden — för utbildning, forskning och forskarutbildning. Exempel på fakulteter är Humanistisk fakultet, Samhällsvetenskaplig fakultet och Utbildningsvetenskaplig fakultet. Dekanus är ordförande i fakultetsnämnden

Fakultetsnämnd

Fakultetsnämnden ansvarar för fakultetens uppgifter. De flesta ledamöterna i fakultetsnämnden är vetenskapligt kompetenta lärare som utses genom val inom fakulteten. Fakultetsnämndens ordförande kallas dekanus. Dekanus tillsätts av rektor på förslag från fakulteten. Fakultetsnämnderna ansvarar för forskarutbildningen i ämnen inom sitt vetenskapsområde.

Fortbildning

Se kompetensutveckling

Forskarnivå
 
Forskarnivån bygger på den avancerade nivån, förenklat uttryckt, och den avancerade nivån bygger på grundnivå. Studierna kan leda till examina på respektive nivå. När man söker utbildning gäller det att inte blanda ihop begreppen; det viktiga i antagningssammanhang är förstås på vilken kunskapsnivå utbildningen börjar, inte på vilken nivå den kommer att avslutas.

Forskarutbildning

Forskarutbildningen omfattar fyra års heltidsstudier, 240 högskolepoäng, och leder fram till en doktorsexamen. Efter halva tiden kan man ta ut en licentiatexamen. För att bli antagen till forskarutbildning måste man ha genomgått utbildning på lägst 60 högskolepoäng på avancerad nivå. Under forskarutbildningen fördjupar sig den forskarstuderande i sitt ämne. Minst 120 högskolepoäng av forskarutbildningen utgörs av avhandlingsarbete.

Fristående kurser

Kurser som inte ingår i ett program, men som kan ingå i en lärarexamen.

Funktionshinder

I lagen om likabehandling av studenter i högskolan (Lag 2001:1286) definieras funktionshinder som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av funktionsförmågan. Som funktionshinder räknas också dokumenterade läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vid alla högskolor skall finnas en samordnare för studenter med funktionshinder. Du kan alltid vända dig till en studeivägledare för att få hjälp med vart du skall vända dig.

Fusk

Med fusk menas att vid examination, eller vid inlämnande av arbete för examination, använda otillåtna hjälpmedel, kopiera andra studenters arbeten eller kopiera texter utan att ange källan.

Fysiska träffar

De tillfällen då träffar arrangeras på Campus eller lärcentra inom en distanskurs.

Förskolelyftet

En fortbildningssatsning som omfattar förskollärare i förskolan, barnskötare och personal med motsvarande arbetsuppgifter i förskolan samt personer som har ett pedagogiskt ledningsansvar i förskolan.

Till sidans topp

G

Generella examina

De generella examina är högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen.

Grundläggande behörighet

För att studera vid högskola måste man ha vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas behörighetskrav; grundläggande behörighet och särskild behörighet. Den grundläggande behörigheten krävs för all högre utbildning.

Grundnivå

Lärarexamina med inriktningar som kräver 3 - 3,5 års utbildning ligger på grundnivån. Där finns utbildning till verksamhet i förskola, förskoleklass och fritidshem. På grundnivån finns också yrkeslärar- och modersmålslärarutbildningen. Liksom hittills kan examen med inriktning mot grundskolans tidigare år ("låg- och mellanstadiet") tas på grundnivån.

Till sidans topp

H

Halvfartstudier

Studier som omfattar 30 högskolepoäng på ett år.

Heltidsstudier

Heltidsstudier motsvarar minst 60 högskolepoäng per år.

Humaniora

Beteckning på de vetenskapliga ämnen som studerar människan som kulturell varelse. Hit räknas ämnen som filosofi, historia, konstvetenskap, språk och litteraturvetenskap.

Högskola

Beteckning för ett lärosäte där det bedrivs grundutbildning och forskning. De bedriver undervisning på eftergymnasial nivå. Det finns i stort sett en i varje län.

Högskolelag/Högskoleförordning

Högskolans verksamhet regleras av högskolelagen och högskoleförordningen. Högskolelagen och högskoleförordningen är fastställda av riksdagen respektive regeringen.

Högskolepoäng (hp)

Omfattningen av studier uttrycks i högskolepoäng. 2007-07-01 infördes ett nytt poängsystem eftersom svensk högre utbildning integrerades i den s.k. Bolognaprocessen. Ett års heltidsstudier räknas som 60 högskolepoäng. En veckas studier motsvarar 1,5 högskolepoäng. Före 2007-07-01 motsvarade ett läsår 40 poäng och en veckas studier 1 poäng.

Högskoleprovet

Högskoleprovet är ett kunskaps- och färdighetsprov som mäter vissa förutsättningar att klara högskolestudier. Högskoleprovet ger dig en chans att konkurrera om platser på en utbildning som har fler sökande än platser.

Högskoleverket (HSV)

Högskoleverket är en central myndighet som arbetar på uppdrag av riksdag och regering. Verket är högskolans tillsynsmyndighet. Högskoleverket ansvarar också för Högskoleprovet. 

Till sidans topp

I

IKT
Informations– och kommunikationsteknik. Ett vanligt uttryck för IT- användning inom lärarutbildning och pedagogisk verksamhet.

Inriktning

En inriktning inom lärarutbildningen ger dig kunskap och kompetens att arbeta inom ett visst ämne eller kompetensområde som lärare. Den omfattar minst 60 högskolepoäng. Minst 15 av dessa utgörs av verksamhetsförlagd utbildning.

Institution

Enhet inom högskolan där utbildning och forskning bedrivs.

Internationalisering

Det internationella samarbetet är en viktig del av högskolans verksamhet.

I högskolan innebär internationalisering t.ex. att delar av utbildningsprogram kan förläggas utomlands eller att kurser och program erbjuds på engelska.

Till sidans topp

J

Till sidans topp

K

Kandidatexamen

För kandidatexamen krävs minst 180 högskolepoäng (tre års heltidsstudier) varav minst 90 högskolepoäng (tre terminer) inom ditt huvudsakliga område. Ett självständigt arbete på lägst 15 högskolepoäng skall ingå.

Kompetensutveckling

Utbildning/kurser för redan yrkesverksamma.

Kurs

Högskoleutbildning indelas i kurser. Omfattningen uttrycks i högskolepoäng. En kurs kan ingå i ett utbildningsprogram eller läsas som fristående.

Kursansvarig

För varje kurs finns en kursansvarig institution.

Kursplan

För varje kurs ska det finnas en kursplan. Kursplanen anger vad kursen innehåller och förväntade studieresultat.

Kåravgift

Som student skall du tillhöra studentkåren.  Det är obligatoriskt att varje termin betala en avgift för medlemskapet.  

Till sidans topp

L

LADOK/LÄRDOK

LADOK betyder Lokalt Administrativt DOKumentationssystem. Vid vissa högskolor kallas detta system för LÄRDOK. I detta system samlas all information om dina studieresultat.

Ledigt för studier

Om du är anställd har du laglig rätt att få tjänstledigt för studier.

Lärarexamen

Din lärarutbildning avslutas med att du ansöker om lärarexamen. Den omfattar antingen 180, 210, 270, 300 eller 330 högskolepoäng. I ditt examensbevis skall framgå vilken verksamhet i skolan som din examen är avsedd för.

Lärarlyftet
 
Lärarfortbildningen är den mest omfattande delen i Lärarlyftet i regeringens satsning på fortbildning och höjd status för lärare. Fortbildningen är att höja lärares kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse. Fokus ska ligga på att stärka lärarens kompetens i både ämnesteori och ämnesdidaktik.
Lärarlämplighetsprov
Om du har lärarutbildning från ett EU- eller EES-land kan du av Högskoleverket (HSV) hänvisas till att genomgå ett så kallat lärarlämplighetsprov, läs mer här.

Lärcentra

Ibland bedrivs distansstudier gentemot ett lokalt Lärcentrum. Här får du tillgång till vägledning, lokaler och tekniska funktioner såsom t ex datorer med Internet, videokonferens, kopiering och tentamensmöjligheter. Här kan du boka lokaler för grupparbeten och enskilda studier. Ett Lärcentra kan också kallas t.ex. Studiecentrum, Kompetenscentrum el. dyl. Se www.larcentra.se

Lärosäte

Annan benämning för högskola eller universitet.

Lärplattform

Det system som används vid studier på distans är ofta en webbaserad lärplattform. Via denna sker kommunikation mellan lärare och studenter. Här finns också mycket kursmaterial och annan information om kursens genomförande. Ibland förkortas den LMS, efter Learning Management System. Exempel på förekommande lärplattformer i svensk högskolutbildning är Ping Pong, Moodle, WebbCT, Fronter etc.

Till sidans topp

M

Magisterexamen

Magisterexamen är en generell examen på avancerad nivå och omfattar 60 högskolepoängs studier (i det tidigare poängsystemet 40) efter studier om 180 högskolepoäng (tidigare 120) på grundnivån. Tidigare fanns två olika magisterexamina: magisterexamen med ämnesdjup och magisterexamen med ämnesbredd.

Masterexamen

En generell examen på avancerad nivå omfattande 120 högskolepoäng motsvarande två års heltidsstudier och med en nära koppling till utbildning på forskarnivå. Förkunskapskrav är 180 högskolepoäng från grundnivån.

Meritvärdering

Meritvärdet räknas fram med dina meriter som grund, till exempel ditt gymnasiebetyg, tidigare högskolestudier eller arbetslivserfarenhet. Hur det räknas fram varierar mellan högskolorna och ibland även mellan utbildningar vid en och samma högskola. Det innebär att ditt meritvärde kan se olika ut beroende på vilken utbildning eller högskola du söker till. För mer information kontakta aktuell högskola.

Till sidans topp

N

Nation

På några universitetsorter finns nationer. Nationerna är som en slags ambassadör för din hembygd och anordnar många studentaktiviteter.

Nivå

Kurser ges på olika nivåer. De olika nivåerna bygger på varandra. Fr.o.m. 2007-01-03 delas högskolekurser in på grund- respektive avancerad nivå. Tidigare uttrycktes kursernas nivå som A-, B-, C och D-nivåer.

NyA
 
Ett gemensamt antagningssystem som VHS har tillsammans ned universitet och högskolor.

Till sidans topp

O

Obligatorisk närvaro

Obligatorisk närvaro gäller vid kursstarter/kursupprop. Om du inte kommer till dessa riskerar du att förlora din studieplats. Om du skulle få förhinder måste du ta kontakt med kursansvarig. Vissa moment i en kurs kan också vara obligatoriska. Detta skall framgå av kursplanen.

Områdesbehörighet
 
Områdesbehörigheter med behörighetsgivande kurser och meritkurser gäller från och med antagningen till höstterminen 2010. Områdesbehörighet 1, 2, 6, 13, 16 och 17 gäller för sökande till lärarprogrammet som har formella meriter i form av betyg från gymnasieskolan. Se listan över områdesbehörigheter.

Omtentamen/Omtenta

Se Tentamen.

Till sidans topp

P

Partnerområde/partnerskola

Partnerområde utgörs av ett skolområde eller en grupp av skolor knutna till ett lärosäte. I partnerområdet genomförs den verksamhetsförlagda utbildningen i lärarutbildningen.

Pedagogiskt arbete

”Pedagogiskt arbete” används vid vissa högskolor som namn på ”Allmänna utbildningsområdet” . På vissa lärosäten är det även ett forskarutbildningsämne.

Plagiat

Plagiat, (från latin: plagium, människorov) oredovisad imitation eller kopiering av ett verk som framställs som egen skapelse; litterär, vetenskaplig eller konstnärlig stöld. (Wikipedia) Plagiat från till exempel internet är den vanligaste orsaken till att en student varnas eller stängs av från sin utbildning.

Platsgaranti

Platsgaranti på en kurs innebär att högskolan tar emot alla behöriga sökande som anmält sig i rätt tid. Även kurser med platsgaranti kan ställas in om det är för få anmälda. Därför är det viktigt att du även anger reservalternativ.

Prefekt

Professor eller annan lärare som leder en institutions verksamhet.

Program/Utbildningsprogram

Längre sammanhållen utbildning som bygger på kurser.

Påbyggnadsutbildning
 
En egen utbildningsform som kan ge vidareutbildning inom ett yrke, eller ge ett helt nytt yrke.
 

Till sidans topp

Q

Till sidans topp

R

Reell kompetens

Högskolan kan utifrån dina tidigare kunskaper och erfarenheter bedöma om du har tillräckliga förkunskaper för att klara av utbildningen. Du kan åberopa reell kompetens om du inte uppfyller de formella behörighetskraven.

Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Regionalt utvecklingscentrum finns vid högskolor med lärarutbildning. Verksamhetsfokus läggs vid samverkan med det omgivande samhället och utgår från lokala förutsättningar och behov.

Registrering

När du blivit antagen måste du skriva in dig vid en studentkår och därefter registrera dig vid den institution som du skall läsa vid. Registreringen är obligatorisk på den kurs eller det program du antagits till och tänker läsa.

Reserv/reservantagning

Om du inte blivit antagen till en utbildning i första antagningsomgången kan du ändå ha en chans till en plats genom en reservantagning. Om en annan sökande antagits, men ger återbud till sin utbildningsplats går platsen till den reserv som står på tur.

Till sidans topp

S

SFS

Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) är en nationell sammanslutning av studentkårer som driver studentgemensamma frågor mot olika instanser och beslutsfattare inom utbildningsområdet, både på det internationella och internationella planet.

Specialisering

En eller flera specialiseringar ingår i lärarexamen och omfattar minst 30 högskolepoäng. En specialisering kan innebära en fördjupning av en tidigare läst kurs eller en kurs som breddar din utbildning.

Speciallärare
 
Speciallärare kallas en lärare som arbetar med elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolor eller vuxenutbildning som är i behov av särskilt stöd. Utbildning till speciallärare är påbyggnadsutbildning på lärarutbildningen.
 
 
Specialpedagog
 
En specialpedagog arbetar för att underlätta för barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd. Till skillnad från speciallärare har specialpedagoger framförallt en handledande roll, meningen är att de skall arbeta tillsammans med personal och ledning och bidra till skolans pedagogiska utveckling. Utbildning till specialpedagog är påbyggnadsutbildning på lärarutbildningen.

Studentkort

Studentkort ges ut av studentkåren. Det berättigar till olika förmåner och rabatter.

Studentkåren

En sammanslutning av de studerande vid ett universitet eller en högskola med ändamål att främja medlemmarnas studier och vad som har anknytning till studierna. De flesta av landets studentkårer är i sin tur anslutna till Sveriges Förenade Studentkårer (SFS). ´

Studentens rättigheter

Varje högskola/universitet har en regelsamling, som reglerar studenters rättigheter och skyldigheter. Dessa återfinns i regel på resp. lärosätes hemsida på Internet.

Studieavbrott

Studieavbrott skall alltid anmälas. Om du gör studieavbrott på ett program utan beviljat studieuppehåll förlorar du platsen på programmet och får söka om till senare del av programmet. Endast i mån av plats kan du då återkomma till programmet. 

Studiemedel

Studiemedel är samlingsnamnet för det statliga studiestödet som ges till studenter. Studiemedlen består dels av en bidragsdel (studiebidrag), dels av en lånedel (studielån). Lånedelen betalas tillbaka efter avslutade studier.

Studieformer 

Utbildningen kan ges på olika sätt. Den kan vara campusbaserad, utlokaliserad/decentraliserad eller ges på distans med olika typer av IT-stöd.

Studieortsbyte

Ansökan om studieortsbyte görs till den mottagande högskolan. Om studieortsbytet accepteras anmäler du detta till den egna högskolan.

Studieregister

Dokumentation om behörighet, urvalsgrund, antagning, deltagande i utbildning och prov, studieresultat, betyg, tillgodoräknad utbildning eller annan tillgodoräknad verksamhet samt examen. Varje högskola ska föra ett studieregister och där dokumentera uppgifterna individuellt för varje student. Se LADOK.

Studietakt

Den takt med vilken en utbildning ges, till exempel heltid eller deltid.

Studieuppehåll

Ett tidsbegränsat uppehåll i studierna, som du har rätt att få för graviditet, vård av barn och militärtjänst. Även andra skäl kan beaktas.

Studievägledare/Studievägledning

På varje lärosäte finns en allmän studievägledare som du kan prata med om dina studier. Den allmänna studievägledaren är den som har överblick över alla utbildningar på lärosätet. På många lärarutbildningar finns en studievägledare som är specialist på sitt lärosätes lärarutbildning. Där kan du resonera om vilka valmöjligheter du har, hur du kan kombinera olika kurser för att nå ditt mål. Du hittar kontaktuppgifter till dem under respektive lärosätes presentation av lärarutbildningen.

Det kan också finnas studievägledare på respektive institution med specialkunskaper om innehåll och utbud. Om de kurser du vill ska ingå i din lärarexamen inte finns på ditt lärosäte kanske det kan finnas på distans. Du kan ta kontakt med studievägledaren på Nätuniversitetet för att få information om var du kan hitta utbildning på distans. (länk)

Särskild behörighet

Utöver den grundläggande behörigheten kräver de flesta lärarutbildningar ytterligare förkunskaper. Det kallas särskild behörighet. Den särskilda behörigheten skiljer sig åt mellan olika kurser. Det är viktigt att du kontrollerar att du har rätt förkunskaper.

Till sidans topp

T

Tentamen, "tenta"

Tentamen är (oftast) ett skriftligt prov som avslutar en kurs. En tentamen kan också vara muntlig eller laborativ. Den som blir underkänd har rätt till omtentamen enligt de bestämmelser som högskolan har beslutat om.

Termin

Läsåret är uppdelat i två terminer. Höstterminen pågår från omkring den 1 september till omkring den 20 januari och vårterminen från omkring den 20 januari till i början av juni. Variationer för terminsstart och -avslutning förekommer på olika orter. På många högskolor ges kurser även sommartid.

Tillgodoräkning

Tillgodoräkning av tidigare lästa kurser eller av för utbildningen relevant arbetslivserfarenhet beslutas av högskolan efter ansökan.

Tillträdesregler
 
Nya regler. Inför antagning till hösten 2010 kommer nya tillträdesregler att gälla för högre studier. Se områdesbehörigheter och

Till sidans topp

U

Universitet

Universitet kallas vissa lärosäten där man bedriver forskning och undervisning inom många skiftande områden.

Uppsats

I många ämnen ingår ofta en större självständig uppgift som diskuteras vid ett seminarium.

Urval

Om det finns fler sökande till en utbildning än antalet tillgängliga platser måste ett urval göras bland behöriga sökande. Beroende på vilka meriter du har, placeras du i en eller flera urvalsgrupper där du konkurrerar om platserna. Läs mer om det i avsnittet Behörighet och urval.

Utbildningsplan

För utbildningsprogram skall det finnas en utbildningsplan. I utbildningsplanen skall anges:
1. de kurser som utbildningen omfattar,
2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen,
3. de krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till utbildningen.

Utbildningsvetenskap
 
Inom området utbildningsvetenskap forskar man om bland annat om lärande, kunskapsbildning och kunskapstraditioner, samt utbildningssystemets roll i samhällsutvecklingen.

Utbytesprogram

Utbytesprogram ger lärare och studenter möjlighet att studera utomlands. Exempel på utbytesprogram är Nordplus, Sokrates, Erasmus och Tempus.

Utlandsstudent

Student som bedriver utlandsstudier vid ett utländskt universitet, inom eller utom ett utbytesprogram.

Utlandsstudier

Studier som genomförs vid ett utländskt universitet, antingen inom ramen för utbytesverksamhet eller genom att ordna sina utlandsstudier på egen hand.

Utländska betyg
 
Verket för högskoleservice, VHS utför bedömning av utländska gymnasiebetyg. www.vhs.se

Till sidans topp

V

Validering

Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oavsett hur dessa har förvärvats. Validering kan leda till behörighetsförklaring och eventuellt tillgodoräknande.

Verksamhetsförlagd utbildning

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) innebär att delar av en kurs är förlagd utanför högskolan, i regel i någon av partnerområdets förskolor eller skolor. I den verksamhetsförlagda utbildningen utvecklas samspelet mellan teori och praktik i lärarutbildningen. VFU benämns även verksamhetsförlagd tid, VFT.

Verksamhetsområde

Lärarutbildningar är inriktade mot olika verksamhetsområden. Dessa indelas vanligen i områdena förskola/förskoleklass, fritidshem/fritidspedagogisk verksamhet, grundskolans tidiga år, grundskolans senare år och gymnasieskolan (allmänna ämnen och yrkesämnen).

Vetenskapsområde

Sedan 1999 delas forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor in i fyra olika vetenskapsområden: humanistisk-samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt och tekniskt. Universitetens fakulteter kan vara indelade i vetenskapsområden. Även vissa högskolor har vetenskapsområden.

Videokonferens

I en videokonferens befinner sig deltagarna i olika rum eller på olika orter och kommunicerar med varandra genom bild och ljud som distribueras simultant via nätet.

VHS

VHS är förkortning för Verket för högskoleservice. Verket genomför samordnad antagning till landets högskoleutbildningar. Det gör också bedömningar av utländska gymnasiebetyg.

Webbaserad lärplattform

Det system som används vid studier på distans är ofta en webbaserad lärplattform. Via denna sker kommunikation mellan lärare och studenter. Här finns också mycket kursmaterial och annan information om kursens genomförande. Ibland förkortas den LMS, efter Learning Management System. Exempel på förekommande lärplattformer i svensk högskolutbildning är Ping Pong, Moodle, WebbCT, Fronter etc.

Y

Yrkesexamina

Professionsutbildningar som regleras av högskoleförordningen t.ex. lärare, läkare och apotekare.

Yrkeslärarutbildning

Lärarutbildning med inriktning mot gymnasieskolans yrkesinriktade program.

Ä

Ämne

Ett ämne är ett avgränsat kunskapsområde med en egen benämning. Avgränsningen och benämningen av ämnet bestäms framför allt av det internationella forskarsamhället.

Ämnesdidaktik
 
Undervisning av olika innehåll praktiseras, studeras och analyseras inom
ämnesdidaktiken. Kortfattat kan man säga att ämnesdidaktikens uppgift är att
skapa, utveckla och vårda kunnande om undervisning angående olika innehåll och
under olika betingelser. Innehåll kan vara ett skolämne, men också en universitetsdisciplin liksom kunskaper och färdigheter som behövs för att utöva ett yrke.

Ö

Överklagan

Följande beslut med anknytning till högskoleutbildning kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan:

  • Beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet och beslut att inte  göra undantag från behörighetsvillkoren vid antagning till grundläggande högskoleutbildning.

  •  Beslut om tillgodoräknande av kurs.

  •  Avslag på begäran om befrielse från obligatoriskt utbildningsmoment.

  • Beslut att dra in resurser för en doktorands forskarutbildning och beslut att en doktorand inte  ska få tillbaka resurserna.

  •  Beslut om att kräva tillbaka utbildningsbidrag för doktorander.

  •  Avslag på en students begäran att få examens- eller utbildningsbevis.

Skriftligt överklagande skickas till beslutande myndighet. Du skickar ditt överklagande till det universitet eller den högskola som har fattat beslutet.

Till sidans topp

 

 

 

 

 

 

 

 
VTill sidans toppWTill sidans toppXTill sidans toppYTill sidans toppZTill sidans toppÅTill sidans toppÄTill sidans topp

 

En fortbildningssatsning som omfattar förskollärare i förskolan, barnskötare och personal med motsvarande arbetsuppgifter i förskolan samt personer som har ett pedagogiskt ledningsansvar i förskolan.
Sidan uppdaterad: 2010-01-18